Ovan; Karossen är överlämnad till blästerfirman. Där står den för närvarande, varmt och torrt och myser.

När jag ojade mig lite över transporten av karossen till blästerstället på ett forum tog det inte lång tid innan det plingade till i mailen. En vänlig själ från forumet erbjöd, utan tvekan, sina transporttjänster och jag behövde inte lång betänketid innan jag tackade ja till erbjudandet. Det hela utspelade sig någon gång tidigt i våras och mitt svar ”ja, jag behöver hjälp… i september” kanske kunde misstas för att vara lite halvseriöst. Erbjudandet stod tack och lov kvar när vi hördes efter sommaren också.
Så i söndags gjordes försök nummer ett på att få iväg bi… karossen till blästraren. Det blev numrerat eftersom karossen helt enkelt var för fet för att få plats under kåpan. För mycket stillasittande i kombination med alldeles för stor konsumtion av tunnplåt och svetstråd verkar ge upphov till av metallfetma. Nu blir det med andra ord boot camp under ett par veckor och jag räknar med att få hem en betydligt slankare kaross med snygga muskulösa linjer.

Ovan; Försök ett gjordes på en söndag. Underbart höstväder och karossen ute i friska luften kan till och med få det kallaste pallbockshjärtat att smälta och drömma om lukter av varm asfalt och bränt gummi.

Jaha, när släpet visade sig vara för litet funderade jag på om jag skulle putta bilen till blästraren istället. Det är ju trots allt bara 1,5 mil ungefär och kan inte ta mycket mer än en dag. Nerförsbacke på vissa ställen till och med.
Jag hann inte så långt med tankarna innan, vi kan kalla honom för den barmhärtige samariten, konstaterade ”jaha, det var för litet? Jaja, jag åker och fixar ett större tills på tisdag så testar vi då istället”. En normal person hade ju tackat för sig bara, men det är kul att det finns folk som går all in för att hjälpa andra!
Så ikväll gjordes försök nummer två och denna gången släpades karossen iväg från garaget mot blästraren!

Nedan; Försök två gick bättre! Karossen är lastad och surrad. Några minuter efter denna bild togs bar det iväg!

Äntligen är nollpunkten nådd med andra ord! Nu blir det till att ändra läge på spärrskaftet och börja dra alla skruvar medurs istället! Underbar känsla!